Har barnen verkligen någon religion, kultur eller tradition?
Mitt svar är själklart nej. Om svaret är nej och vi påstår att barnen inte har någon religion, vad innebär då respekt för barnens religion och vad är det religionsfrihet när det gäller barnen och var går gränsen? Ordet respekt och frihet ser fint ut men barnen har ingen religion som skall respekteras och inget barn har sådant förmåga att välja religionen frivilligt då ordet frihet är bara ett nyckelord för indoktrinering. Barnen indoktrineras i det religiösa miljon automatiskt och det politiska allianser planerat och öppnat religiösa friskolor på overkligt grundläggande sätt som skapar utanförskap, segregering, isolering, gruppering och hat.
Enligt min mening har Fn,s barnkonvention sina brister å en sidan och fel tolkning mot barnens rättigheter å andra sidan
Under konferensen och i fortsättningen försöker vi lyfta upp barnens situation ur olika aspekter. Barn och religion är ett område som måste debatteras mest. Barnen Först vill öka kunskapen om och ge information om hur religionen och religiösa lagar motsätter sig karaktärsmässigt barnens rättigheter. Vi vill försöka väcka uppmärksamheten till det som statsmakterna och politiska systemet åstadkommit under parollen respekt till barnens religionsfrihet är inte värnande om barnens rättigheter.
Barnkonventionen är ett verktyg för barns rättigheter. Barnkonventionens har mycket positiva landvinningar trots sina brister. Detta att barn har samma rätt att få sina behov tillgodosedda var de än befinner sig på jorden är mycket positiv. Vi tycker att Barnens rättigheter skall prioriteras först, framför alla nationella, etniska, ekonomiska, politiska, ideologiska, religiösa och kulturella överväganden och intressen. Därför vi skall ge ut en alternativ konversion om barnens rättigheter.
Jag påpekade att respekt till barnens frihet är bra men respekt till barnens religionsfrihet är en helt annan sak. Här måste jag fråga har barn religion? Svaret är enkelt barn har inget religion. Barn skall skyddas från de vuxnas förkärlek till urgamla traditioner, kulturella riter, religiösa och ideologiska påtryckningar. Religionsfrihet är en fråga för vuxna. Barn måste få vara barn och slippa dessa ideologiska och religiösa ställningstaganden när de inte själva är kapabla att förstå innebörden. Vi på BF som kämpar för barnens rättigheter tycker att religionens inblandning i barnens liv skall stoppas. Barn måste få växa upp i en trygg, fri och naturlig miljö utan religioners och olika traditioners tvång och förtryck.
Under parollen barnens religionsfrihet påverkas barnens utveckling på ett mycket komplicerade sätt. För att förtydliga mitt påstående skall jag ge ett exempel. Ett sådant exempel är religiösa friskolor. Religiösa skolorna utgår från de religiösa värderingarna och normerna. Dessa värden kanaliserar barnets tankesätt redan från början i de religiösa banorna. De religiösa ramarna ramar barnets tänkande i enlighet med religionernas odemokratiska normer som kolliderar på många sätt med barnets rätt att utvecklas allsidig. Religiösa skolor är ett verkligt bakslag i vårt civiliserade och moderna samhälle när det gäller barnets rättigheter som tillåts av makthavarna och politiska systemet. Så snart man gör något som på något sätt berör barn, ska man tänka efter vad som är bäst för det enskilda barnet.
Det är ju förfärligt att staten och samhället inte kan garantera ett tryggt liv för barnen i ett land som Sverige.